Jag kan flyga även om jag är rädd

"Nothing new under the sun"

Ibland ter sig världen märkligt grå. Utan inslag av vare sig ljus eller mörker. Bara en ständig grå vardag där varje morgon är sig precis lik. Det gråa är en trygghet i sig ty man vet alltid vad som väntar bakom nästa krön. Och man vet hur man ska hantera situationerna som dyker upp.
Vi kan välja att leva våra trygga liv i det gråa, följa den alltför trygga stigen som sträcker ut sig framför oss, utan vare sig backar eller oväntade svängar. Ständigt förberedda på nästa steg.

Eller så kan vi välja att våga ta chansen när den bjuds. Vi kan välja att vika av ifrån våran trygghet när vi oväntat kommer fram till en korsning. Sluta våra ögon och känna efter.
Vilken väg väljer vårt hjärta? Den gamla, trygga eller den nya outforskade?
Rädslan för det nya tar lätt överhanden och vi lutar oss bekvämt tillbaka. Snabbt väljer vår hjärna att koppla bort att vi ens hade en valmöjlighet för vi ser det som ett givet beslut att följa den väg som vi alltid hållt oss till. Fortsätta vår resa i de gamla nedgågna fotspåren.
Fortsätta vår resa i den grå vardagen...

Men vi hade faktiskt ett val. Och vi är förmögna att fatta ett nytt skrämmande beslut. Vi kan forsätta vår resa genom livet på nya vägar. Allt vi behöver göra är egentligen att våga trotsa våran rädsla för det som nu väntar på oss.

Vägen kan kännas mörk och mycket tung. Vi kan tvivla på livet och känna en outröttlig hopplöshet. Förbanna att vi inte fortsatte på den gamla vägen där vi visste vad som väntade. Nu tycks vi fast i helvetet! Vi kan fortfarande vända tillbaka men vi kan även välja att fortsätta trots att allting tycks gå emot oss. Plötsligt ler solens strålar mot våra trötta ansikten. Torkar bort tårarna ifrån våra blöta kinder. Kroppen får ny kraft och stegen känns inte längre lika tunga. En lätt vind smeker våra ryggar och visar vilken väg vi ska följa. Inom en växer en ny känsla fram, en värme sprider sig. Livet tycks få tillbaka sin mening. För första gången på mycket, mycket länge ler vi ifrån våra hjärtan.

Det är svårt att ta steget att bryta gamla banor. Obeskrivligt svårt. Rädslan för det nya hindrar oss alltför ofta. Ibland gör man det dock, ibland vågar man bryta gamla mönster och vanor och inser att det finns så mycket mer i världen. Det finns ett annat liv som väntar på oss bortom den gråa vardagen om vi bara vågar chansa.

Jag ska ta ett av de kliven nu, ut ur den grå vardagen. Försöka att bryta mina gamla mönster.
För jag vet att det ibland kan vara värt att uppleva mörker för att sedan kunna uppskatta ljuset mer. För ljuset kommer även om det verkar som om mörkrets famn aldrig ska släppa taget.
Rädslan bär jag självklart med mig, hela tiden men jag vet även om att den inte är farlig så länge jag vet hur jag ska hantera den. Det är okej att vara rädd inför det nya. Det är vi alla. Men denna gången ska rädslan inte få hindra mig. Därför väljer jag att flyga för jag vet att jag kan flyga även om jag är rädd...